chriskay

Hej gott folk!

nu ska ni få höra om min resa till Sälen och plåtningen som gjordes där med bl.a Anna Lundh som modell nummer två ;)

När det blev dags att hoppa på tåget upp till leksand så cirkulerade ett fåtal tankar i mitt huvud som "vad menar dom egentligen med vintermode?" "vad vare för nummer marika hade nu igen..?" 
Jag hade blivit briefad tidigare om att jag skulle plåta med någon som hette Robinson-Anna, jag hade inte den blekaste aning om vem det var och varför det var sån big-deal att det var just henne jag skulle plåta med så jag bestämde mig för att kolla upp denna Anna litegrann och det man hittade var ett gäng löpsedlar från aftonbladet etc.. och här så kan jag inte beskriva det bättre än mitt gästinlägg på Annas blogg så hade jag det klart för mig, jag skulle plåta med en som fått fame via filipinerna..great! men när jag träffade henne så upptäckte jag att hon inte drabbats utav "kändissyndromet" dvs uppblåst ego etc. så det var i sig en stor lättnad.

Efter en längre bilfärd fylld med kvinnofnitter och interna skämt så kom vi fram till Sälen.
när vi parkerat vid stugan och var på väg till stugan så fick jag för mig att kasta en snöboll på Anna och olyckligt nog så hamnade den mitt på huvudet och jag har sen dess fått höra att jag ska få igen för det...vad kan hon mena med det? :S
när matlagningen kom igång så stod stackars Marika själv ute i köket och som den gentleman man är så var det givet att erbjuda hjälp med matlagningen...hon tittar på mig skeptiskt och säger "jaaa... du kan väl skala potatisen"
ja, varför inte man är ju inget ess i köket men jag gjorde mitt bästa, till Annas stora nöje. 

När det var dags för Plåtningen så började dagen kl 06.00 med att Marika började sminka mig och Anna, efter det var det dags för att svida om till första ombytet och bege sig upp till backen och let me tell ya folks, kallt var förnamnet och jag tror nog inte att jag har befunnit mig I ett moln tidigare, vi var 100 m upp i backen och jag kunde inte ens se en början till botten därnere.
När det var dags för sista delen i plåtningen så ropade Ryan (fotografen) på fika vilket vi alla välkomnade, en kopp kaffe i kylan var guld värt! speciellt att bara få värma händerna för jag var helt övertygad innan fikat att jag skulle få säga hejdå till lillfingret på vardera hand.

När plåtningen var över så bestämde sig Anna för att lära fotoassistentens (peppe som foto.ass) flickvän att åka snowboard...bäst beskrivet som humor i sitt esse. Jag är helt övertygad om att stackarn nu har blåmärken på en hel del ställen!

Thats all folks!
I'm out.
Chris K.